måndag 31 januari 2011

Västkusten och nästäppan.

Nu var det ett tag sedan farbror loggade in och skrev här i bloggen och det
skyller jag på ett besök på västkusten och den dödsförkylning som därpå följde. Jag har sedan jag kom hem i måndags natt legat nerbäddad i soffan i hög feber och tyckt synd om mig själv. Men nu är det bättring på gång.

Vi kan väl börja med att ta en liten titt på Göteborgsresan:

I sällskap av tre glada loppisspettor utan för Kommersen på Första långgatan. Här finns allt ifrån bilstereos och mobiltelefoner till antikt porslin och folkhemsdesign, allt i en väldig röra.

"Pettersson på varvet drömde om solsemestrar på nu när man började få råd att resa och dekorerade gärna hemma med exotiska motiv.

Färglada filmisar börjar bli mer och mer svårfunna.

Jag skymtade en färggrann adventsljusstake i piffig pastell men la band på mig eftersom tjugondag-knut redan passerat.


Ett välansat proggresivt skägg må jag säga. Skyldockorna är inte vad de har varit.

Det blev inte så mycket mer loppisletande under helgen. Några skivbutiksbesök och en hel massa vänner skulle också hinnas med.
Men Plastac på Andra långgatan var ett givet besöksmål.

Här kan man finna det mesta men det gäller att ha plånboken med sig.


"Blev det några fynd då?" Undrar säkert ni.
Tyvärr inte, januariekonomin, dåliga logististiska möjligheter och lite snålhet kom i vägen. Men vi hade en fin resa i allafall!

Annat blev det hemma i gamla goda Sundvall när jag i fredags tvingade mig ut i friska luften och tog mig en liten snabbrunda på Prio 1.

Då dök jag bland annat på de här fantastiska vaserna som jag inte kunde
låta bli.
Jag hittar ingen ursprung på dem men de är i storleksordning märkta med A-D och numret 3077.
En del av dem har dessutom prislapparna från EPA kvar.

Sen blev det några tjusiga äggkoppar i plast från SPI designade av Forse Gnista

Och sist men inte minst. En väldigt trevlig karott från rörstrand vid namn "Focus".
Den har ett väldigt fult nagg på undersidan handtaget men priset var väldigt överkomligt.
Kan det vara en Marianne Westman?

Så, det blev lite fynd i allafall. Och en väldigt trevlig Göteborgsvistelse.
Nu vänner så ska jag gå och snyta mig men vi hörs snart igen!

torsdag 20 januari 2011

En Kärleks Historia

Häromdagen väntade ett paket i brevinkastet när jag kom hem.
Det var inte vilket paket som helst utan något jag letat efter i flera år
och nu efter en intensiv slutspurt under hösten äntligen lyckats får tag på.

Ni sakletare där ute kan säker förstå känslan jag fick när jag öppnade paketet.

En Kärleks Historia är utan tvekan den bästa skildringen av tonårskärlek som någonsin fångats på vita duken. Rolf Sohlman och Ann Sofie Kylin är
alldeles utmärkta i rollerna som trevande, nervösa tonåringar som slits mellan kompisgängens viljor och vuxenvärldens förväntningar.



Dessutom är fotot mästerligt. Filmen är fylld av solvarma sommarkvällar
i sextiotalets Stockholm. Som grädde på moset så är det dessutom ackompanjerat av
otroligt fina poplåtar specialskrivna för filmen av Björn Isfält och framförda av Stefan Stenström.



Så gå och hur den redan nu. Den väntar på ett videotek nära dig och är garanterat bättre än ett avsnitt av Let's Dance eller Fångarna på fortet.

Nu kära bloggläsare åker jag till Göteborg några dagar. Återkommer med eventuella skiv och loppisfynd i veckan!

lördag 15 januari 2011

En lördag i Ånge och Fränsta

Med anledning av att det var lördag i dag så stuvade vi in loppishunden i bilen och begav oss inåt landet för att leta rätt på Erikshjälpen i Ånge.

Det var inte helt lätt att hitta. Vi hade hört att det skulle ligga mittemot Ica men istället låg det lite bakom och nere i ett industriområde.


Men det var värt att leta lite.

Glömde att titta efter men visst kommer de här tallrikarna från Uppsala Ekeby?
Nils Johan konservöppnaren "Nya Klara" formgiven av Sigvard Bernadotte. Jag har letat mig fördärvad efter en ljusblå.
Fina små snapsglas, Påminner lite om Reijmyres "Pärlan" Serie.
...och lite annat smått och gott.

Ta en sväng förbi om ni kan. Det är en väldigt trevlig och överskådlig butik.
När vi tittat färdigt och gjort några fynd blev det en sväng förbi Fränsta.
På Ertikshjälpen där finns det alltid mycket prylar och otroligt bra fyndchanser.

Dit är det dessutom lättare att hitta, mitt i byn och alldeles intill vägen.

Emalj från Kockums.

Fina möbler på nedervåningen.

Karaffen "Kalas" från rörstrand ligger och väntar på rätt köpare.

Några riktigt fina fynd blev det också!
Ny köksduk.
Nya gardiner från Oltex Ateljer. Signerade "Alba"
Eldfast uppläggningsfatet "Blå Båge" från Gustavsberg. Har för mig att det är Stig Lindbergs design men det kanske bara är önsketänkande.
Ett glas ur Gullaskufs Isi-serie till min samling. Tyvärr överlevde det inte
uppackningen hemma.

Har tre glas, det skulle ha vart trevligt med ett fjärde. Men det dyker nog upp.
Och sist men definitivt inte minst. Första pressingen av Hoola Bandoola Bands "Vem kan man lita på" men mer om den i ett senare inlägg.

Nästa gång blir det Erikshjälpen i Härnösand!
Någon Härntabo som har tips på mer loppisar i området?

torsdag 13 januari 2011

Nu är det juli snart

Tjugondag Knut då ska julen dansas ut.
Sagt och gjort sa jag och plockade ner alltihop i julkartongen igen.

Den här adventsjusstaken hittade jag på loppis i mellandagarna för tre år sedan. Priset var ganska rejält men den var så fantastisk att jag blev tvungen att köpa den i alla fall.
Har inte ångrat mig en sekund.


Kopparljusstakarna med teakfot har gått upp en hel del i pris sista åren.
På Erikshjälpen såg jag att de har börjat ta två-trehundra kronor styck för dem. De här två har jag däremot fyndat.


Och julbocken så klart! Ljusen har jag aldrig haft hjärta att tända. Ska nog försöka hitta några vanliga små ljus till nästa jul!

Så, nu borde det vara vår alldeles snart. Eller hur?

onsdag 12 januari 2011

Känslan av att Pugh var bäst på första skivan

Då och då poppar det upp skivor som förändrar allt över en natt.
I Sverige på 60-talet blomstrade popmusiken. Band som Ola & The Janglers och Hepstars drog land och rike runt och spelade inför skrikande tonåringar. Inspirerarde av den engelska popvågen med tighta brallor och långa luggar var det svenska språket bland det töntigaste som fanns. Svenska var för schlagers och visor och allt annat som mamma och pappa lyssnade på. 1969 skulle allt det förändras.


Pugh Rogefelts debutplatta "Ja, de ä de" slog ner som en blixt från klar himmel med sing tunga psykadeliska rock, smittsamma refränger, finstämda gitarrslingor och lekfulla och inte sällan rent tramsiga texter på det egna språket. Men kombinerat med det otroligt häftiga sound sound som virituoserna Jojje Wadenius och Janne "Loffe" Karlsson (Han har, tro det eller ej inte bara åkt kanalbåt och garvat hela sin karriär. Men det kan vi prata om i ett annat inlägg.) så låter språket fantastiskt coolt. Pugh lyckas med det ingen av de andra samtida banden vågade göra. Rockmusik på svenska.

Och så undrar folk varför man gillar vinylskivor.

Jazzfantasten och skivproducenten Anders Burman kände att det fanns något stort och framför allt nytt i de demotaper som då tjugoåriga Torbjörn "Pugh" Rogefelt hade skickat in till skivbolaget Metronome. Här gällde det att agera snabbt. Så han handplockade Jojje och Janne, de coolaste katterna som vandrade på stockholms gator 1969 (som sagt; mer om det i ett annat inlägg.)som musiker åt Pugh. I studion fick de gemensamt arbeta fram det sound som de själva ville ha och det visade sig att de tre hade i stort sett samma tankar om hur skivan skulle låta.
Den här gången, som så många andra gånger slog Burman verkligen huvudet på spiken. Det blev ett fantastiskt resultat.


Med låtar som Här kommer natten, Surabaya Johnny och Små lätta moln har den här skivan sin givna plats i svensk rockhistoria. Plötsligt var det helt ute igen att sjunga på engelska. Och om ni någon gång undrat varför i stort sett inga band på sjuttiotalet gjorde just det så har ni svaret här.